Biologisk mångfald – eller biodiversitet – är rikedomen av liv på jorden: variationen av arter, den genetiska variationen inom arterna och mångfalden av ekosystem. Det är själva väven som gör att naturen fungerar och som vi människor är helt beroende av.
Tre nivåer av mångfald
- Genetisk mångfald – variationen mellan individer inom en art, som gör den motståndskraftig mot sjukdomar och förändringar.
- Artmångfald – arter i ett område, från insekter och svampar till fåglar och stora däggdjur.
- Ekosystemmångfald – variationen av livsmiljöer: skogar, våtmarker, hav, ängar och fjäll.
Varför minskar den?
IPBES, FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald, identifierar fem huvudorsaker till att arter försvinner i en takt som är 100–1000 gånger snabbare än det naturliga:
- Förändrad mark- och havsanvändning (skogsavverkning, jordbruk, exploatering).
- Direkt utnyttjande av arter (överfiske, jakt, avverkning).
- Klimatförändringar.
- Föroreningar (kemikalier, plast, näringsläckage).
- Invasiva främmande arter.
Varför utrotas en art
Det beror nästan alltid på att livsmiljön förändras eller försvinner. Livsmiljön kallas habitat eller biotop eller ekosystem eller gräsmark eller gammal skog eller något annat. Det är därför man skapat begreppet signalart. Till exempel signalerar Knärot och några svamparter att en skogstyp (biotop) är ovanlig och hotad. Även om själva arten inte är akut hotad. Det är alltså effektivare och viktigare att skydda en livsmiljö än att fridlysa en art.
Kopplingen till klimatet
Klimatet och den biologiska mångfalden hänger ihop. Friska skogar, våtmarker och hav binder koldioxid och dämpar klimatförändringarna. När ekosystem förstörs släpps kol ut samtidigt som naturens förmåga att stå emot värme, torka och översvämningar minskar. Att skydda naturen är därför en av de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna.
Här kan du läsa mer om biologisk mångfald: Säkra biologiska mångfalden i olika biotoper