Målet är att unionen ska vara klimatneutral till 2050 och att de gemensamma reglerna ska minska utsläpp, skydda naturen och styra om ekonomin mot en hållbar modell.
Sedan några år arbetar starka krafter för att urvattna EUs miljöpolitik.
Lobbyism inom EU
Företag, branschorganisationer och intressegrupper påverkar EU:s miljö- och klimatpolitik genom omfattande lobbying. Många förordningar har under de senaste åren försvagats eller fördröjts efter påtryckningar från industrin, särskilt inom kemikalier, klimat och naturvård.
European Green Deal
European Green Deal är EU:s övergripande strategi för att göra unionen klimatneutral till 2050. Den innehåller omfattande förslag om energi, transport, industri, jordbruk, skog, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Den kopplar också miljömålen till ekonomisk tillväxt och social rättvisa – den så kallade rättvisa omställningen.
Fit for 55
Fit for 55 är paketet med förslag som ska minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990. Paketet innehåller skärpta regler för utsläppshandel, förnybar energi, energieffektivisering, hållbar bränsleförsörjning och koldioxidavgifter vid gränserna.
Naturåterställningslagen
Naturåterställningslagen (Nature Restoration Law) är den första stora EU-lagen som kräver att medlemsländerna aktivt återställer skadade ekosystem. Målet är att återställa minst 20 procent av land- och havsområden till 2030, och alla ekosystem som behöver det till 2050. Lagen riktar sig bland annat mot våtmarker, skogar, ängar, floder och hav.
Svenska regeringen och lobbyister motarbetar att lagen ska gälla i svenska skogar.
EU:s kemikaliearbete
EU har en av världens strängaste kemikalielagstiftningar, REACH, som kräver att företag testar och registrerar kemikalier innan de släpps på marknaden. Målet är att skydda människors hälsa och miljön, samtidigt som industrin kan ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ. Arbetet pågår bland annat med att begränsa PFAS, bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. EUs kemikaliearbete har de senaste åren bromsats av politiska skäl i kombination med starka lobbyorganisationer.
EU-taxonomin
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som avgör vilka ekonomiska aktiviteter som kan kallas hållbara. För att en verksamhet ska räknas som taxonomianpassad måste den bidra väsentligt till minst ett av sex miljömål – till exempel klimat eller vatten – samtidigt som den inte får skada något av de andra målen av väsentlig betydelse.
Cirkulär ekonomi och avfall
EU:s åtgärdsplan för cirkulär ekonomi syftar till att minska avfall, förlänga produkters livslängd och öka återvinningen. Reglerna påverkar allt från plastförpackningar och elektronik till textilier och byggmaterial.
Utsläppsrätter
EU har skapat ett system som ersätter koldioxidavgifter. Det innebär att de som släpper ut koldioxid köper eller får sig tilldelat rätt att släppa ut koldioxid. Man kan köpa och sälja dessa utsläppsrätter. Systemet har bara gällt vissa branscher, men nu utökas det så att fler branscher innefattas. Det går långsamt framåt. För att dessa avgifter inte ska hämma europeiska företag ska det kompletteras med ett system som liknar koldioxidtullar.
Effektiviteten av utsläppsrätterna beror på hur många utsläppsrätter som finns. EU bestämmer hur många utsläppsrätter som finns.
Tre fjärdedelar av EUs koldioxidutsläpp omfattas av utsläppshandeln. Priset är fortfarande för lågt för att få tillräcklig effekt. De nya reglerna införs med fördröjning, det finns fortfarande många utsläpp som inte innefattas i systemet (december 2022).
Avgifterna går till EU och ska användas för att stimulera omställningen.
Detta system är bäst i världen, men långt ifrån tillräckligt bra. Av någon anledning lyckas EU driva omställningen effektivare än de nationella lagstiftarna.
Källa: EU-kommissionen – EU:s system för handel med utsläppsrätter
Koldioxidtullar
För att undvika illojal konkurrens från företag i länder utan koldioxidavgifter eller utsläppsrätter har EU beslutat att införa koldioxidavgifter på importerade varor (december 2022). Vi vet ännu inte hur detta system kommer att konstrueras, men görs det rätt med tillräckligt höga avgifter kan det bli bra.
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) kallar EU sina koldioxidtullar. Det är ett försök att på mer diplomatisk väg införa koldioxidtullar. På detta sätt undviker man det kattratande som konventionella förhandlingar innebär.
Källa: EU-kommissionen – Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM)
Sverige och EU
Eftersom miljö- och klimatpolitiken till stor del styrs på EU-nivå påverkar dessa regler Sveriges lagar. Svenska politiker har stort inflytande i EU deras agerande påverkas av lobbyister och det är inte sällan de röstar för regler som stimulerar fortsatt användande av fossila bränslen.